En hållbar stadsutveckling

Västerås växer och det byggs på många håll runt om i staden. Kristoffer Jasinski jobbar på stadsbyggnadskontoret och är en av de som blir inblandad när det finns planer på att bygga. Sedan fem år tillbaka jobbar han med att göra naturvärdesinventeringar inför planering av nya byggen.

– Först om det finns intresse att exploatera ett område så försöker vi bedöma vad det är för område och hur det används av människor, djur och växter. Det kan vara saker som att ett område används för rekreation, motion, meditation eller att området är värdefullt för att det lever unika eller ovanliga arter där. Då gör vi en naturvärdesinventering, säger Kristoffer Jasinski, stadsekolog.

Kristoffer Jasinski.png
Kristoffer Jasinski, stadsekolog

Inventeringen görs av ett oberoende konsultföretag och följer en standard för inventering av natur. Där tittar man på om det finns rödlistade arter, signalarter eller arter som är skyddade genom förordningar. På det läggs sen de sociala aspekterna av vad som används som exempelvis promenadstråk eller rekreationsyta, för att så långt som möjligt låta områden som människor använder vara orörda. Målet är att bygga en stad som är hållbar både för människor och miljö.

Tre prioriteringsgrader

När naturvärdesinventeringen är gjord och ett byggprojekt har godkänts, så använder man sig av något som kallas Balanseringsprincipen för natur och kulturvärden. Man vet då vad det finns för värdefulla sociala områden och biologiska arter att ta hänsyn till när bygge planeras. Då finns det tre prioriteringsordningar att jobba med.

  1. Undvika skada
  2. Minimera skada
  3. Kompensera skada

Modellen används även i en del andra städer i Sverige och i länder som Tyskland och Australien.


Värdefull natur sparas

Ett exempel där man har jobbat med att undvika skada var när man gjorde detaljplanen för Kvastbruket, där Amazons datacenter ligger. Då planlades ett område med jordbruksmark och ett område med intressant och värdefull natur, som också användes mycket av boende i närheten.

– Då kom vi fram till att vi skulle spara den delen av naturen som var värdefull, och inte använda den alls. Då har vi sparat natur med stort värde och de som bor där slipper se verksamheten, säger Kristoffer Jasinski.

Kvastbruket
Den gröna ytan i det övre högra hörnet i det rödmarkerade fältet sparades i sin helhet, då naturen ansågs vara värdefull, både ur ett ekologiskt och socialt perspektiv.

Tallar skyddas i detaljplan

Ett exempel där man har arbetat med att minimera skadan är på Branthovda, där det ska byggas en ny förskola vid ett skogsparti.

– Vi såg att skogen användes av barnen i området, och det fanns även ett antal värdefulla tallar där, med insektshål och många ovanliga insekter. Vi behövde bygga en förskola men gav då de värdefulla tallarna ett skydd i detaljplanen, så att de inte får tas ned. Vi sparade då en sammanhängande del av skogen för barnen, säger Kristoffer Jasinski.


Spångsystem ersatte gångstig

7534780--Ett exempel där man har valt att kompensera skadan är i området Isolaten, söder om Ica Ettan, där det byggs nya bostäder. Där har man tvingats ta bort träd med fridlyst mistel.

– Men när det är färdigbyggt där så kommer vi att plantera lika många nya, mistelvänliga träd, på området, säger Kristoffer Jasinski.

 

Gångstråk2Ett till exempel där man har försökt att kompensera skada i efterhand är i Stadsträdgården vid Fågelviken där man var tvungen att ta bort en gångstig för att kunna bygga. Där har man i dag istället byggt ett nytt gångstråk med ett spångsystem, som kompensation.

– Men kompensationen kommer inte alltid på en gång, det kan ta 5-10 år efter att det har börjat byggas, säger Kristoffer Jasinski.


Behålla skydd mot översvämningar

Vissa områden i Västerås är så kallade låghöjdsområden. Det är extra viktigt att vara noggrann i bedömningen innan de bebyggs, då de kan vara viktiga skydd mot översvämningar.

Lågpunkter
De gröna fälten visar lågpunkterna i landskapet.

– Om vi bygger på dem och får mycket regn så måste vi kunna hantera om det blir översvämning. Därför är det bra att bevara naturen där, säger Kristoffer Jasinski.

Gröna områden svalkar 

Det handlar också om att inte bygga staden för varm. En studie som har gjorts av den genomsnittliga dagstemperaturen i Västerås, visar att det är stor skillnad mellan tätbebyggda områden utan grönska, som Kopparlunden och Finnslätten, och de områden som har mer grönska.

– Om vi får en till sommar som den vi har haft, så ser vi att grönskan också är väldigt viktig för att svalka ner. Det som händer är att grönskan evaporerar vattnet och skickar den upp i luften. Den energin gör att luften lokalt blir lite svalare, säger Kristoffer Jasinski.

Västerås_25000
De röda områdena på kartan är varmast, 38 grader, och de gula är de kallaste, 22 grader.

 


För den som vill läsa mer om de beslut som fattades enligt Balanseringsprincipen för natur- och kulturvärden under 2017 så finns redovisningen i länken nedan.

Tjänsteutlåtande balanseringsprinciper 2015 00970


De globala målen

Arbetet med Balanseringsprinciper för natur- och kulturvärden uppfyller flera av de globala målen för hållbar utveckling.

Mål 3 – Hälsa och välbefinnande – genom att man bygger en stad där det finns plats för rekreation och social samvaro och där människor har möjlighet att nyttja naturen.

Mål 11 – Hållbara städer och samhällen – genom att bygga städer som är levande och där det finns plats både för människor, djur och natur när staden växer.

Mål 15 – Ekosystem och biologisk mångfald – genom att skydda värdefull natur och djurliv i stadsplaneringen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Bloggen bor hos WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: