Med hjälp av närmare 500 västeråsare har Västerås stad tagit fram det nya programmet för social hållbarhet. Programmet visar vägen för vad Västerås är, kan vara och vill bli i framtiden.
Vad vill vi att Västerås som stad ska ge för känsla? Hur ska det vara att bo, gå i skolan, arbeta och leva här? Det har 500 representanter från Västerås invånare, myndigheter, företag och civilsamhälle samtalat om i dialog med medarbetare från Västerås stad.
– Från förskola till gymnasieklasser till näringsliv, vi träffade mycket folk. Vi hade massa dialoger. Sen gick vi hem och jobbade. Vi puttade in all information, och fick ut programmet för social hållbarhet, säger Per-Inge Hellman, strateg på enheten för hållbar utveckling.
Programmet beskriver värdegrunder, förhållningssätt och strategier för hur arbetet ska utvecklas i Västerås stad. Målbilden för det socialt hållbara Västerås har formulerats så här:
Vi ska verka för en ort som för en lång tid framöver och med gemensamma vägval skapar jämlika förutsättningar, en stark tillit som leder till en aldrig sviktande tro på en god framtid.
Konkreta handlingsplaner
Den 6 september 2018 fattade kommunfullmäktige beslut om att anta Programmet för social hållbarhet som ett av Västerås stads styrdokument. Nu ska konkreta handlingsplaner tas fram för att hjälpa till att uppfylla den målbild som finns.
Kan ni ge exempel på hur Västerås stad bättre kan skapa jämlika förutsättningar och tillit till samhället?
– Mötet i den offentliga verksamheten är jätteviktigt, oavsett plats. Det kan vara i klassrummet – vikten av att läraren är inlyssnande, stöttande och coachande. Det är lika viktigt på äldreboendet. Det ger en så stor betydelse för tillitsfrågan, säger Per-Inge Hellman.
– Det kan också vara att det finns rullstolsramper överallt, jämlik tillgång till att kunna vara delaktig i samhället. Eller när man fattar myndighetsbeslut, att de är formulerade på ett sånt sätt att alla invånare kan förstå dem. Oavsett om det gäller försörjningsstöd, omhändertagande av barn eller bygglov. Vi ska kunna ge tillgång till information så att man förstår den, tillägger Ylva Wretås, processägare för social hållbarhet på enheten för hållbar utveckling.
Ser det inte ut så i dag?
– Har vi uppnått detta? Nej det har vi inte. Handlingsplanen är en sån del där vi kan synliggöra bristerna vi har, kopplat till tillit, jämlika förutsättningar och framtidstro, säger Per-Inge Hellman.
Ortsdialoger och valdeltagande
Programmet för social hållbarhet innehåller två olika huvudområden – ett kopplat till individen, och ett till samhället.
- Goda livsvillkor utifrån individens förutsättningar och behov. Där handlar det om stärkt hälsa, likvärdig och inkluderande utbildning, rätt till arbete och sysselsättning, samt tillgång till bostäder för alla.
- Demokrati, delaktighet och medskapande för ett socialt hållbart samhälle.
– Många av dem vi har mött har pratat om trygghet och delaktighet. Där kan vi bidra med våra ortsdialoger och stadsdelsdialoger, att vi återkommande för samtal i staden på olika sätt, om vår stad, säger Ami Netzler, strateg på enheten för hållbar utveckling.
– Inkludering kan handla om att vi gör aktiva insatser för att öka valdeltagandet. Vi var först i Sverige i år med att få hemlösa att gå till val. De har i dag inte en röst. Genom att ge dem ett tryggt ställe att gå och rösta på, så fick de också vara med, säger Ylva Wretås.
Programmet för social hållbarhet bygger på svensk grundlag samt internationella konventioner som Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling. Det bygger även på Västerås stads värdegrund ”Alltid bästa möjliga möte” och visionen ”Staden utan gränser”.
