Unikt reningssystem gör nya badet till en hälsosam arbetsplats    

Elitsimmare och badhuspersonal har statistiskt sett mer problem med luftvägar och allergier än genomsnittsbefolkningen. Det ville projektledarna för nya Lögarängsbadet förändra. ”Vår maxgräns är hälften av vad Folkhälsomyndigheten kräver” säger Krister Fransson, projektledare och ansvarig för driften av stadens badhus.

IMG_3902
Krister Fransson, driftingenjör på Västeråsbaden.

– I stora drag är jag otroligt nöjd. Skattebetalarna får oerhört mycket för pengarna. Inget sticker ut men helheten är komplett, säger Krister Fransson.

Redan i projekteringsstadiet så fanns det höga ambitioner för stadens nya badhus, som öppnade i juni 2019. Nya Lögarängsbadet har solceller på taket som täcker en del av elförsörjningen. Badet är också tillgänglighetsanpassat för personer med fysiska funktionshinder.  Stort fokus har också lagts på vattenkvaliteten.

– Min anledning till varför vi vill göra det annorlunda här, är att vi tidigare haft problem med luften. Personalen, medarbetare och besökare har upplevt luften som dålig. Och roten till det är ofta vattenkvaliteten. Därför har vi lagt mycket fokus på vattenkvaliteten på nya badet, för blir den bra så blir luften bra, säger Krister Fransson.

Anläggningen känner av smutsen

I källaren under badhuset finns reningsanläggningen. Den är rejält tilltagen, för att klara de tuffa gränsvärden som projektledarna satte upp. För att det inte skulle bli för dyrt så är driften belastningsberoende. Det vill säga – ju fler badgäster som badar – desto snabbare går pumparna och desto hårdare jobbar anläggningen. Vattenreningen känner själv hur mycket den behöver jobba.

– Det är ett smart system som anpassas efter behovet. När badgäster hoppar i så ser man på monitorerna i entrén att anläggningen börjar jobba och varvar upp för att kompensera den ökade tillförseln av smuts, från skor, fötter som tagit med smuts från omklädningsrummet och så vidare, säger Krister Fransson.

IMG_3935
Monitorer i entrén visar badgästerna hur mycket el som produceras och förbrukas. De visar också temperatur, hur många badgäster som badar och hur hårt reningsanläggningen arbetar.

Återanvändning av energi

Det är flera funktioner på det nya badet som har väckt nyfikenhet och lockat besök från andra badhus runt om i landet.

– Badhus är en stor energibov. Vi försöker att återanvända så mycket som möjligt av den energin vi gör av med, säger Krister Fransson.

Ett exempel är duschvattnet. Duscharnas avlopp är separerat från toaletter, brunnar och övriga system. Det vattnet som rinner ut från duscharna ligger på drygt 35-40 grader när det kommer ner till källaren. Där växlas det mot det inkommande kalla vattnet som kan ligga på 10-12 grader från det kommunala nätet. Genom ett ”rör i röret” så får det inkommande vattnet en gratis uppvärmning av det utgående och värms upp till drygt 25 grader. På det sättet sparas en stor del energi i uppvärmning.

IMG_3911
Inkommande och utkommande vatten.

– Vi återanvänder även det vatten som vi måste byta enligt folkhälsomyndighetens normer, det är 30 liter per badgäst och dag. Det använder vi till tvättning och backspolning av sandfilter.

IMG_3912

”En process”

Krister Fransson men ar att det är en process att driva badhus.

– Allt ifrån entrén, vi har markvärme utanför som gör att man inte behöver sanda och salta. Då drar vi inte in så mycket smuts. Vi har golvvärme innanför så det är lätt att hålla rent. Vi har tänkt på städning i omklädningsrummen – det är enkla fall till rännorna som gör det lättstädat. Vi har bra duschar, en oduschad badgäst motsvarar 20 duschade i vad man tillför och belastar systemet med smuts. Vi har fått den anläggningen vi har beställt men det gäller att veta vad man ska beställa!

IMG_3905

Hur känns det nu när badhuset är klart och har varit i drift ett tag?

– Det känns jättehäftigt. I stora drag är jag otroligt nöjd. Skattebetalarna får oerhört mycket för pengarna. Inget sticker ut men helheten är komplett, säger Krister Fransson.

– Vi är i särklass billigast per kvadratmeter och funktion i Sverige och det är för att vi har gått in med rätt organisation i upphandlingen, tillägger projektchefen Isabell Lindgren Stoor

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Bloggen bor hos WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: